27 FEBRUARI
26 FEBRUARI
För en kväll var du bara min... och jag din! Nostalgitripp till sommarens kvällar blommade upp i Kolingsborg och vi både blev euforiska när vi hörde Silent shout - på... indiegolvet! Vi drack vin, blev facinerade över uv-ljus och fotograferade en massa. Grym kväll!
23 FEBRUARI
Nu är det lov. Sportlov.
Och hela min innergård är fylld med snö. Så ska det väl vara vid den här tiden på året, skulle jag gissa.
Jag har inget djupt och meningsfullt att skriva så här kommer en bild och några låtar:
Dagens musik: The Avalanches - Frontier Psychiatrist, Peter Bjorn + John - Lay It Down (the Golden Filter Remix), Style of Eye - Clown, Nouvelle Vague - Heart Of Glass
22 FEBRUARI
Igår rensades det ännu mer. Nu var det mammas egna garderob. Allt blev så fysiskt denna gång, att ta i kläder som var hennes - som doftade "mamma" gjorde att det blev mycket svårare än vad jag trodde. Det gick fort, och tillslut var den tom. Det känns konstigt och helt overkligt att det nu har gått ungefär ett halvår sen. Det känns som om det bara har gått några veckor... och vad har jag gjort under det här långa tiden egentligen? Levt i en lite bubbla som nu kanske har späckts?
Ibland kan det bara slå mig hur jävla mycket jag saknar henne. Det händer i stort sett varje dag, men det är något som man bara får acceptera och lära sig att leva med.
Som jag sagt det tidigare, så uppskattar jag allt annat i livet lite lite mer. Speciellt små saker. Det är nu som födelsedagar coh materiella saker inte spelar någon större roll, utan mer de små stunderna då jag t.ex. diskuterar med Oriana om filosofiska saker. eller promenerar med Marion på Södermalm Jag har övergått från det som kanske alltid tas förgivet (ex. traditioner) och förlita mig mer på stundens ögonblick. De är dem som man minns i efterhand.
Samtidigt måste jag medge att jag levt i en annan värld under detta halvår. Det slog klart för mig härom dagen. Jag är inte densamma som jag var vid mammas dödsbädd. Jag var och är fortfarande Kristin, men i en annan tankebana med ett annat sätt att se på saker och ting.
Dagens musik består av en av de bästa artisterna i världshistorien (på riktigt), en äkthetskänsla i musiken och otroligt bra låttexter: Nina Simone - Ain't Got No...I've Got Life
20 FEBRUARI
18 FEBRUARI
Jag längtar efter att gå till AH's glassbar med Marion och sen vandra upp till Vitabergsparken.
Här är en bild på Marion, från hösten förra året.
Här får ni lite sommarmusik:
(tyvärr Marion, jag orkar verkligen inte länka till alla låtar, tänkte göra en lista i spotify men de har ju inte all musik... sök på myspace - det är där som jag har hittat det mesta)
Jonas & Kapstaden - Död mans grepp
Club Killers - Besame mucho
år&dar - Halvt ark papper
Jong Pang - Small cut sensations
Dante Kinnuen - High heels
Nhessingtons - Young tree
Orange juice - Rip it up
Love Laos - Vasagatan
Bob Dylan - Like a rolling stone
Pallers - Hundrum
Kasban - Flyta med
André Laos - Another night to remember
KOOP - Bright nights
Nationalteatern - Sent en lördag kväll
Ram Di Dam - Sex, drugs n' frisbeegolf
Abraham & the disty blondes - Golden goat
Mycket svenskt, mycket göteborgskt, mycket ungt - blandat med annat.
17 FEBRUARI
Jag hittade en gammal bild på ett usb-minne som jag hade tagit för ungefär... sju år sedan? Det är en bild på vår första kattkull. Ylva, Mirah, Are och Orm heter dem och de är ungefär 6-7 veckor gamla på bilden. Den som påstår att det är lätt att fotografera kattungar kan slänga sig i väggen. Jag talar nog för både mig och Marion, vi är erfarna (Marion är i och för sig mer erfaren än vad jag är). Fast jag är ganska nöjd över den här bilden. I alla fall nu när jag har redigerat den lite.
Jag gillar att den är sådär härligt grynig.
Dagens musik: Fever Ray - When I grow up (titta på videon, som är gjord av den danska, skicklige Martin de Thurah - han kan vara en av de bästa musikvideosregissörerna i världen!)
16 FEBRUARI
Och nej, det är inte mysigt.
Mitt i allt detta lyssnar jag på norsk musik. Rättare sagt pop, eller indie? Vetefan. Det är norskt i alla fall. Jag brukar inte lyssna så mycket på sån musik men bara för att det är norskt så gillar jag det. Lyssna på Matias Tellez.
Head in cloud har fastnat i mitt huvud.
Jag vill åka till någon norsk festival i sommar, någon som hänkar på?!
Katarina Hissen vid Slussen. Det är på senaste tiden som jag vågat mig fram till staketet utan att börja hyperventilera. Nu får jag bara lite svindel och sådana dära spagettiben. Och så kallsvettas jag lite. Men sånt överlever man ju. Lite höjdskräck skadar inte... så mycket.
Här har ni en liten liten del av den skolan som jag nu går i. Folkuniversitetet. Jag tror att det var en av de där få dagarna i januari då solen sken upp hela skolan. Och jag fångade det på bild, ha!
Dagens musik: känns "fghjkkadha" att upprepa, men eftersom jag är så pass senil så ja.. då skriver jag det igen. Matias Tellez - Head in cloud.
15 FEBRUARI
Det är faktiskt lite snyggt.
För ett tag sedan, när jag och Marion tog en liten promenad på min födelsedag, var det annorlunda. Då var kylan mer bitande och snön under våra fötter knastrade sådär mysigt. Vi gled ner för backen vid kolonilotterna med varsin kamera i händerna samtidigt som vi gav ifrån oss lite smått skräckslagna skrik - i kör. Det roligaste är nog att vi båda är mer rädda om våra kameror än om vi skulle bryta benet eller slå ut en tand om vi skulle falla ner mot marken.
Dagens musik: kommer inte på något annat än Style of eye, så det får bli det!
14 FEBRUARI
När jag drog upp mina persienner imorse såg jag till min fasa ett stort ansikte i sandlådan nedanför mitt fönster. Dagisbarnen kommer säkerligen bli Sveriges nya konstnärer/-innor i framtiden. Se!
Dagens musik: Empire of the sun - Walking on a dream, 25 hours a day - Mother Afrika, Air - Space marker och Style of eye - Fanfar.
13 FEBRUARI
Idéen är inte djup på något sätt men den är genomtänkt i alla fall.
Dessa bilder har inget med mitt projekt att göra, bara så att ni vet...
Dagens (nattens?) musik: The Drifters - Up on the roof. The Drifters är ett underbart band bara så att ni vet.
12 FEBRUARI
Jag skippar 40-årskrisen och hoppar direkt till pensionen.
Det är bara att ta fram rullatorn och börja på vattengympa.
Marion.
Dagens musik: Tennishero - Touch Tennishero remix
11 FEBRUARI
På Vidvinkel fotos utställning på Moderna Museet, "Looking for love", visades en liten film. Jag orkar inte dra upp vad filmen handlade om mer än att det handlade om ett kärlekspar. Eftersom ljudet var avstängt (?) blev fotot ännu mer viktigt. Den fick en annan roll, man betraktade personerna på ett annat sätt än vad man skulle göra med ljud. Det var intimt fotograferat, och när det var närbild på kvinnans ögon så såg man hur det sakta men säkert fylldes med tårar.
Det var då som det slog mig hur konstigt det är - att vi gråter vätska när vi blir allt för känslosamma. Varför gråter man? Är det för att släppa ut känslorna, följer känslorna med tårarna? Det hela handlar, åter igen, om psykologi. Vissa säger att t.ex. barn gråter för att de är otillsfredsställda och vill ha uppmärksamhet.... jag kan förstå logiken i det hela men håller inte med om det helt riktigt. Hur kommer det sig att man börjar gråta - av lycka? Man är ju inte alltid ledsen när man gråter?
Är det någon smart jäkel därute som kan förklara varför man gråter, p.g.a. känslor. Hur kommer det sig, om det nu gör det, att det hjälper att gråta?
Det var snart en vecka sedan vi var och fikade, här är en bild därifrån - på Julia.
Dagens musik: Florence Valentin - Jag glömde bort att vara rebell
10 FEBRUARI
Jag har varit på Moderna museet med Oriana och Lovisa nu på eftermiddagen. Det var intressant på många olika sätt. Flera genomgående ämnen som dykte upp flera gånger var sjungande valar och ett och annat könsorgan.
Det sägs att valsång sla ge en lugnande effekt, men i samband med modern surrealistisk konst blir det mest bara absurt. Psykedeliskt... men ändå lite spännande.
Mitt huvud är så fullproppat av intryck, konstiga som intressanta, att det känns rätt så tomt i huvudet på egna tankar. Samtidigt som jag känner mig inspirerad... på vägen hem fick vi syn på ett svanpar som sov guppandes på vattnet.
Dagens musik: Sporto Kantés - Concrete
10 FEBRUARI
Jag gillar katter.
De är härliga djur som vi människor borde lära oss mer av. Vi borde ta efter av dem när det gäller vissa saker. Katter är mycket för att "ge och få tillbaka".
- Är du snäll mot mig, så är jag detsamma mot dig.
Enkelt och ganska glasklart ömsesidigt bemötande.
Undis:
Air - Alpha beta gaga
Jape - I was a man
Friendly Fires - Paris (Aeroplane remix)
Telepathe - So fine
Beach House - Heart of Chambers
Club Killers - Besame mucho
Imam Baildi -
El Guincho . Buenos Matrimonios Ahí Fuera
School of Seven Bells - Connjur
Islands - In the rushes
Joy Division - Disorder
Bob Dylan - Shooting star
Francoise Hardy - Comment te dire adieu
Koop - Bright nights (fest. Yukimi Nagano)
Fever Ray - Seven
Télépopmusik - Smile (Sporto Kantés "Smile again")
Digitalism - Digitalism in Cairo
STUDIO - Life's a beach!
Crystal castles - Vanished
OMD - Georgia
Air - Sexy boy
Télépopmusik - Breathe
Hess is more - Ssshhh
8 FEBRUARI
Helgens fullspäckade nöjen har satt sina spår, om inte oförglömliga minnen så börjar kroppen säga emot. Det är nog dags att vila... du vet, sova. Tack alla som firade med mig!
Mitt i allt detta har jag i alla fall fotograferat tre film stills. Uppgiftens kärna var att iscensätta bilden själv, och i början funderade jag kunde arbeta så. Bestämma och verkligen välja vad som ska vara med eller inte.... ställa upp en människa där, hänga tavlan på sned, sätta på en fläkt så att det fladdrar lite extra i hårsvallet.
Sedan kom jag på... även om jag går på min gata nedanför vardagsfönstret och fotograferar en bild så blir den automatiskt en egen iscensättning av situationen eller miljön. Jag väljer medvetet (och på något sätt också undermedvetet) vad som ska finnas med eller inte i bilden - med de resurser som erbjuds för stunden.
Här är mina tre film stills (för tillfället):
En scen från, tro det eller ej, En kärlekshistoria. Hon sitter i köket med sin vän och diskuterar. Det blir flera frågor, tomma svar, mycket förstående men samtidigt väldigt rörigt i skallen. Det känns lite dött och färglöst, lite lite hopplöst (faaast, vi alla vet att snart kommer det att vända - wiho!).
Typ... ungefär sådär. 
Jag vill ha något skräcktema på en av mina film stills. Här är den. Jag tänkte lite på gamla vampyrfilmer. Dracula, fast utan löjliga skuggor. Titthålet är den nutida kikaren. Vem är den mystiska personen som lurar i trapphuset? Vågar jag gå ut? Tanken att jag står och kikar genom titthålet, förmodar jag att ingen ska se mig... men, personen i trapphuset känner eller vet att jag iaktar.
Den klassiska scenen från En Kärlekshistoria. I min moderna varation vill jag förmedla lite av den där kalla ensamhetskänslan. Snön/isen på marken bidrar med kyla, det suddiga rutnätet gör så att man känner sig utanför fast samtidigt med i bilden, och Oriana - som står och väntar... på någon. Kommer hennes vän komma eller blir hon ensam kvar där på fotbollsplanen?
Det var ungefär så jag tänkte.
Dagens musik: Blind Man's Colour - Brother Sport (Animal Collective Cover)
6 FEBRUARI
Det var en mysig dag helt enkelt.
Dagens musik: The Bran Flakes - Good times a Goo Goo, Little Comets - One night in October, Friendly Fires ft Au Revoir Simone - Paris (Aeroplane Remix).
4 FEBRUARI
Ibland märker jag att man kan se hur en människa mår genom sättet hon fotograferar. Om jag jämför med mina fotografier för två år sedan och nu kan jag se en enorm skillnad. Förut jobbade jag mycket mer med färgbilder, ofta kort skärpedjup, och det var inte ovanligt att jag arbetade fram det väldigt glada och ljusa. Idag har jag ofta arbetat tvärtom, mycket har varit i svartvitt, mörkare toner och det har gett helt andra uttryck. Jag har saknat lite den där ljusa, glada, lite naiva/barn-känslan. Men vet ni vad... idag har jag fotograferat två ljusa bilder!
Dagens musik: Jag har nämnt det förut men en av mina käraste låtar jag vet om är Född fri med Björn Afzelius.
3 FEBRUARI
Men nu när man får i uppgift, i skolan, att efterlikna/inspireras så går det inte. Det enda kravet man har med uppgiften är att miljön ska utspelas i eller nära sitt hem, och att det ska vara eget iscensatt. Jag har idéerna, men inte inspirationen.
Jag funderade på att följa lite Roy Anderssons uttryck. Hans val av färgtoner, det "stilrena", nästan lite komiska/döda uttrycket har alltid fascinerat mig.
Jag och Oriana kände att vi båda virrvlade runt i luften och inte riktigt fick grepp på vad vi ville göra. Det slutade med att vi hamnade på Katarina Hissen vid Slussen. Nu i efterhand så hittade jag en bild som jag tycker påminner en scen från En Kärlekshistoria. Scenen då Per och hans kompisar åker på mopet i stan - det är sådär mörkt att man knappt ser dem... utan bara deras lampor på mopderna. I min bild är det inget pojkgäng eller mopeder men jag tycker att bilden och scenen förmedlar ungefär samma tema, den där känslan man kan ha när man glider hem från en fest eller från krogen. Det är tyst och dött på gatorna, det är ensamt - men man känner sig inte lämnad. Utan man är helt uppe i varv i sin egen lilla värld. Himmelen är vacker och man kanske kan höra någon koltrast sjunga lite i bakgrunden...
Denna bild får mig att tänka på sommarn. Åh, vad jag längtar till värmen och slappare tider!
Dagens musik: Bob Dylan - Shooting star, David Bowie - Quicksand, The Shins - Red rabbits, Bachman Turner Overdrive - You Ain't Seen Nothing Yet, Moby - Run on.
2 FEBRUARI
Jag studerar fotografi, det visste ni nog redan. Under denna tid har jag öppnat mina ögon mycket mer. Fotografi är mer än Fotografi. Jag har upptäckt nya stilar, olika sätt att få en bild - med olika anledningar. Första dagen, när vi hade upprop, fick vi vara på ett frågeformulär. Vi skulle endast svara på en fråga: vad är fotografi?
Ja, vad är det? Jag hade aldrig funderat på något svar på den frågan förut även om jag visste vad fotografi var FÖR MIG. Jag minns inte vad jag svarade.
Jag vet inte om det är något inom mig som letar efter något bland gamla saker, kanske har den där nostalgikänslan inte riktigt lagt sig ännu. Jag har suttit timme ut och timme in och studerat nästan alla våra fotografier hemma, både de i pappersform och de på skivor.
Alldeles nyss hittade jag två helt underbara bilder. Kanske för att betyder en del för mig, kanske för att de är tagna av de smått charmerande gamla kamerorna som man hade när man var liten. Med rulle och allt. Bilderna känns genuina och äkta på något sätt. Nu när man fotograferar med de moderna och tekniska systemkamerorna försvinner lite den charmen.
För det är väl det som är grejen med fotografi - att man, som fotograf, lyckas förmedla eller väcka känslor... funderingar... reflektioner som sätts igång. Någon slags iakttagelse som stannar för en stund. Vad betyder en bild som är "perfekt" (vad är perfekt?) utformad på det tekniska planet om den inte har något att förmedla? Och vem har sagt att en "perfekt" utformad bild inte kan förmedla något? Det som jag tycker inte är perfekt, är kanske just perfekt för mig. Det är nog en smaksak, som allt annat här i livet. Och tur är väl det!
Ni ser... fotografi är inte bara en sak... inte heller två... utan fotografi är mer än Fotografi.
Här har ni de två bilderna. Den första är på min mamma och min farfar. Den har skärt sig i färgerna vilket har gjort den hältfen röd- och hälften gröntonad. Det kanske var slumpen att det blev som det blev, men nu - idag - tycker jag nästan att det blev vackert. Det icke-perfekta blev det perfekta.
Den andra bilden ser vi främst min farmor och min farbror. På höger sida ser man en glimt av min mamma. Jag gillar denna bild just för att det är lite av ett ögonblicksfångare. Det ligger en liten berättsle bakom den.. som om den nästan var iscensatt. Man ser en koppling mellan dem tre, som en cirkel. Det är fint. Den hårda blixten påminner också om gamla amerikanska 50/60-tals fotografier.
Det är roligt att man kan hitta sådana bilder, från när man var 12 år och sedan tycka att de är bra. Det är lite häftigt.
Dagens musik består mest av Portrait painters, Pats, Patrick Watson och Beach House.
1 FEBRUARI
Ni kanske inte visste om det, men mitt fotografi-intresse vaknade till liv för några år sedan. Det var oftast jag ,i mitt lilla tjejgäng, som tog hand om kameran under våra myskvällar - först mest på skoj. Sedan upptäckte jag andra saker förutom mina vänner att fotografera. Hemma fanns det inte så mycket mer än... våra katter!
Idag har det rensats en massa bland mammas gamla grejer.. nu ett halvår senare. Det känns vemodigt, sorgligt, men jag blir samtidigt så nostalgisk när jag hittar cd-skivor med en massa gamla bilder. Det är på något sätt det enda som man kan realtera till, tillbaka till tiden förr - konkreta saker som bilder (förutom andra betydelsefulla minnesuppväckare som musik och lukter, eller andra små detaljer).
Här kommer några urgamla bilder av mig, tror att de är i alla fall några år gamla. Man kan också se skillanden mellan en vanlig digitalkamera med en digital systemkamera. (obs! jag har redigerat lite dessa bilder och gjort två dyptiker av dem nu idag).
Dagens musik blir bl.a. en massa Nina Simone! Inspirerande och stark musik!
